Funderingar

Satt idag och pratade med min sambo Andreas, ganska kul. Vi kom in på att prata om träning.
Jag tycker att träning är helt underbart, vill inte leva utan träning och nyttig mat DET ÄR JU MITT LIV!!
När jag sedan försöker få han på samma bana har jag så svårt att förstå att han inte är intresserad på samma sätt. Jag har nästan börjat tro att alla lever och lär som mig.

På något sätt under vårt samtal insåg jag hans plåga i mitt tjat om hälsa, kost , träning o vise versa, jag dööööör av uttråkning när han pratar om ex; bilar

Men jag kan bara inte förstå hur hälsan kan ha blivit så bakom i vårt intresse då allt kretsar kring att vi mår bra!?
Givetvis är det viktigt att ha en bekväm och säker bil också men ni fattar nog vart jag vill komma?

Tänk om man kunde äta god mat (mycket god mat) som är väldigt väldigt nyttig =) Men det verkar som att man måste ha just HÄLSA som intresse för att göra just denna goda nyttiga mat, som ser rätt oaptitlig ut. Eller så är de jag som "tycker om" den för att någon sa det är jätte nyttigt, hade nog lika gärna kunna äta skit om någon sa att det var bra för hälsan.

Nee men de jag vill säga är nog att det borde inte hänga på vad som är intressant och kul, det vore vara en självklarhet med vardagsmotoin (30min upp i puls/dag), äta något så när hälsosamt. Men i dagens samhälle så "finns" inte tiden för det. Vilket är helt vansinnigt eg.
PRIORITERA RÄTT!
Träningen behöver inte innebära att man går en mil/dag, du kan ex; städa, ta trapporna ist för hissen, gå till affären ist för att ta bilen, ENKELT prova =)